Måndag
Den tuffa starten!
Så mycket..
Hon har kommit!!
Älskad..
Åååhhh så den här krabaten fyller mig med kärlek och lycka...
1 år
Lugn dag!
Alla gäster åkte vid 10.30. Idag ska vi bara försöka ta det lugnt. Gå ut på en långpromenad med hunden så man får luft och röra på fläsket som vilat i helgen.. Eller typ vilat. Kom ut 1,5 timme i fredags,men igår blev det bara 45 minuter promenad för mig att röra på fläsket och sen var jag sällskap till lillebror i pulkabacken. När man har min mamma på besök så går hon så gärna med hunden.
Hunden är så lycklig när min familj är här. Alla går ut med han och lillebror leker med honom så gärna i snön.
Ska se om vi hittar på nått mer efter promenad. Annars blir det bara lugna puckar:-) det behöver man också,fast jag har svårt att göra ingenting. Försöker fortfarande lära mig det. Att bara ligga på soffan om dagarna är inte riktigt min melodi..
Vad ska ni andra göra idag?
Puss & kram
Här väntade vi på att husse skulle sluta jobba i fredags..
Fixa barnrum..
I helgen har mina föräldrar och lillebror varit här. Thommy och pappa har tapetserat i barnrummet och mamma har sytt söt filt till bebis.. Själv har jag bara gått runt och varit glad för att ha dem här:-)
Rummet blev superfint. Är tapeter som passar båda kön och jag är så nöjd över valet vi gjort.. Nu ska det bara inhandlas och sättas upp med lister och socklar innan vi kan börja plocka in alla sakerna.
Bebis kommer ju ha sin säng uppe hos oss första tiden såklart och skötbordet ska vara i badrummet. Men det är skönt att ha ett eget rum för alla andra saker vi köpt.(och så var tapeterna där så jäkla fula ändå)
Alla säger vi köpt så mycket,men det är ju så roligt nu när det är första barnet för oss båda..
Ska försöka knäppa kort sen när allt är färdigt..just nu kikar man in varenda gång man går förbi där. Man längtar till att få fixa och dona..
Puss på er små gullvippor!
Jag lever..
Tack!
Vill tacka det gamla året för allt det gav mig.. För att jag fick operera mig och hitta tillbaka till den personen som jag faktiskt är..vill tacka för att jag får dela livet med den jag älskar och att han älskar mig varje dag med mina fel och brister,han får mig att skratta och le hur jobbigt livet än är TACK,vill tacka för att vi har fått något som ligger i min mage och växer,som till våren kommer att komma ut till oss.
Men vill även gråta över det gamla året. Att det var det året min älskade svärfar togs ifrån oss. Hastigt och inte alls tänkt att det skulle hända just den där dagen i slutet på mars 2012. Men det gjorde det och en sorg kommer vi alltid bära med oss. Han är evigt saknad av så många,jag är otroligt ledsen att vårat/våra barn aldrig kommer få möta sin fina farfar. Men jag vet att han alltid finns med och vakar över oss.
Så från en stor sorg till en helt alldeles otrolig glädje har vi gått detta år. Sorgen försvinner aldrig,men man lär sig leva med den.
Tack 2012 och välkommen 2013!!
Myser..
Det är så mysigt med vintern..tog en skön långpromenad med hunden och nu sitter jag uppkrupen i soffan med en korsordstidning och bara myser..så skönt att bara sitta och njuta..
Det blir mörkt tidigt och då känns det så mysigt inne..tända ljus och mysiga lampor..framåt kvällen brukat vi elda i kaminen så blir det varmt och skönt inne hela kvällen..
Ska ta mig en promenad med hunden ner på Orsa om ett tag och möte upp Thommy när han slutar..
Före det ska jag förbereda middagen lite..åååhhh,mat är underbart.. graviditeten gör mig hungrig jämt vissa dagar och vissa dagar är jag aldrig hungrig..haha:-) ni ska se mig de hungriga dagarna..då tittar Thommy på mig och undrar om jag verkligen är opererad.. Men jag går ner i vikt ändå.. Tror mina dagliga promenader gör susen..(och sen så tar ju jag bara upp en liten del av maten eftersom en stor del av tarmen är bortkopplad.. Så jag kanske tar upp en 6:e del av det jag äter jämfört med vad andra gör.)
Låter som ett matvrak kanske..men när jag frossar så äter jag typ som en normal människa kanske lite mer..men inga sjuka mängder som förut,det finns ingen plats..
Puss på er!
Något som är bra..
Något av det skönaste med att gå ner i vikt är att kunna handla normala kläder...man behöver inte gå på tjockisavdelningen,för där finns inte mycket kläder för min smak..
Tänk när jag kunde handla min första klänning på cubus i storlek 44..det var lovley.. Jag har största storleken på vanliga avdelningen,men det skiter jag i.. Förut hade jag storlek 58/60 på nästan alla plagg men dessa är nu kastade och glömda;-)
Har även en tunika i storlek 42 som passar:-)jag behöver inte vara rädd att någon ska se lappen på kläderna där storleken står..för nu är storleken normal och jag slipper ha ångest över det..
Jag kan ha den kappa som jag för 4 år sen köpte trotts att den var alldeles för trång,tänkte jag skulle växa i den,men vikten bara ökade..
För första gången sen gymnasiet kunde jag i år gå in och köpa den vinterjacka jag ville ha och tyckte var snygg. Förut fick jag specialsöka på stora jackor på nätet och fick gå runt med en skitful.. Fan så hemskt det var..
Men nu är det underbart..fattar det knappt själv.. Jag glömmer ibland bort att jag minskat..Tar ibland för stora storlekar och har fått beställa om saker 4 gånger för det varit för stort..förr var allt jämt för trångt..
Men några jeans har jag ej hittat ännu..och än är det ingen idé,för nu växer magen medan resten av jag krymper..så kör på leggins ett tag till...
Puss på er!
Fina ni..
Tack för alla fina ord jag fått för det jag skrivit på bloggen. Det peppar mig något enormt och får mig att allt mindre skämmas för det som varit.. TACK!! Ni får gärna fråga om ni undrar nått här eller när ni träffar mig..jag skäms inte att prata om operationen och allt det andra:-)
Ni är fina varenda en av er och era ord värmer mig..
Jag ville dela med mig av min resa och mina erfarenheter. Berättar med egna ord hur fruktansvärt jag tyckte det var att leva som överviktig..jag önskar ingen det ödet,samtidigt som jag tror många skulle behöva uppleva det för att få förståelse.. Man förstår inte fullt ut förrän man varit där..sen säger jag inte att alla överviktiga mår så som jag gjorde,många lider kanske inte alls. Men jag led något hemskt varje dag och de känslorna kan ibland komma tillbaka. Jag glömmer ibland att jag inte längre ser ut som jag gjorde då och undrar varför folk hälsar så konstigt men sen när de säger "men Gud var det du,jag känner inte igen dig,vad liten du är" . Då kommer jag på det..
Jag älskar att se mig i spegeln och tycka att den jag ser på är faktiskt helt okej..jag känner äntligen igen tjejen som kollar tillbaka..för varje kilo som försvann så såg jag mer och mer utav mig och den jag var..
Min övervikt kommer jag nog alltid leva med,men nu är den helt annorlunda mot hur det var.
Jag gjorde ett val,ett val som kostade så lite egentligen men gav mig så mycket..jag valde livet..
Gullhöna..
Glömsk..
Glömmer bort att skriva här.. Och så är det svårt att veta vad jag ska skriva om..vad vill ni veta mer av?
Jag får bli lite bättre på att komma på det jag ska skriva om..
Puss puss