Good feeling
Känns skönt att ha fått skriva om mig och hur jag känner efter operationen m.m. Att få skriva det ur mitt perspektiv. För det är min historia och mitt val jag gjort. Och det finns inte en sekund jag ångrar av denna resa! Jag har hittat mig själv igen. Det som jag någonstans längst vägen som fet tappade bort. Jag försvann,min äkta glädje försvann och jag skämdes dygnet runt. Det finns många människor jag vill tacka för att de stannade kvar tills jag var ute på andra sidan. De lämnade mig inte fastän jag inte var den allra bästa vännen. För jag orkade faktiskt inte då. Jag hade fullt upp med att orka med mig själv. Jag kände liksom inte igen mig som den feta personen. Jag är och kommer nog alltid vara lite överviktig men jag vill aldrig någonsin mer bli så fet som jag faktiskt blev. Den person jag framförallt ska tacka är nog Thommy. Som varje dag säger att han älskar mig. Han stannade kvar fastän jag grät och faktiskt knappt ville leva. Han var beredd att satsa på oss och han lämnade mig inte. Jag är så tacksam. Han är så mycket för mig. Min stora klippa och stöd här i livet. Han visste alla mina svartaste tankar och han blev aldrig rädd,utan kramade mig bara hårdare och hjälpte mig sedan framåt. Jag har älskat honom varje sekund vi känt varandra,och nu mår hela jag bra och kan visa det. Han är min hjälte dygnets alla timmar. Nu får jag sluta skriva innan det bara låter fjantigt;)
Så ett stort tack till alla er som inte gav upp hoppet om mig. Som stannade kvar tills jag kom ut i ljuset. Mitt liv är nu himlen och jag älskar att leva!
Puss på er alla!
